Energiberäkningar
Nu ska energiberäkningar inför bygglov anpassas enligt BBR25..BBR28 eller BBR29 samt BEN1..BEN3. innan huset byggs.
BBR 29 har infört förändringar: -Småhus kan ha olika energiprestanda beroende av storlek -Energi och effektkrav har ändrats. -Krav på klimathöljets Umedel W/m2/K har skärpts -Primärtalets upp och nedräknings -faktorer för olika energislag har förändrats. Framförallt blir det lättare att få hus med fjärrvärme och biobränsle att klara Boverkets krav på energiprestanda.
BBR 25/28 innebär att specifika energitalet som tidigare använts inte ska användas inför kontroll om byggnaden uppfyller Boverkets krav på energiprestanda. Det har istället införts ett nytt begrepp primärenergital. Det som skiljer mot tidigare använda specifik energi, är att talet påverks av i vilken kommun byggnaden byggs samt av vilket energislag som används. Ju längre norrut byggnaden byggs, ju lägre blir primärenergitalet enligt formeln, men samtidigt påverkas naturligtvis energiförbrukningen som ger högre energiförbrukning och således påverkar primärenergitalet uppåt. För eluppvärmda byggnader så blir det en hög uppräkning i formeln för primärenergitalet, men har man effektiv värmepump så kompenserar den lägre energiförbrukningen talet, mer än uppräkningen. Gränserna för primärenergitalet påverkas av vilken typ av byggnad det är samt av uppvärmda arean ”A-temp” samt av höga ventilationsflöden. Dessa parametrar påverkar också hur hög installerad effekt som byggnaden får ha. En annan nyhet är också att SMHI, för Boverkets del, beräknat dimensionerade utetemperaturer för ett stort antal kommuner. Denna DVUT är också beroende av byggnadens tröghet (tidkonstant).
För bostäder är inparametrar som är påverkade av brukande, som t.ex innetemperatur och personvärme, standardiserade och ska uppfylla BEN1..BEN3. För lokaler är dessa parametrar inte specificerade (med undantag för skolor)
Denna energiberäkning ska lämnas in vid bygganmälan. Kontakta oss på Lönn Energi så hjälper vi dig gärna med denna beräkning.
Från och med den 1 januari 2019 används primärenergitalet som mått på en byggnads energiprestanda för både nya byggnader och vid upprättande av energideklarationer.
Den specifika energianvändningen definierades som levererad energi till byggnaden dividerad med golvarean Atemp. Tidigare tillämpades olika beräkningar på den specifika energianvändningen beroende på om byggnaden betraktades som elvärmd eller inte. Det fanns dessutom olika beräkningar beroende på i vilken klimatzon byggnaden låg. Sverige har tidigare varit indelat i både tre och fyra klimatzoner. De geografiska zonerna har numera bytts ut till 51 geografiska klimatfaktorer.
Primärenergitalet utgår också från levererad energi till byggnaden men där varje energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, fossil olja och fossil gas) har getts en viktningsfaktor, en så kallad primärenergifaktor. Denna faktor anger hur mycket energi som krävts för att exempelvis leverera 1 kWh el till byggnaden. Primärenergin är ett mått på vilka energiresurser som behöver tillföras energisystemet för att uppfylla byggnadens energibehov.
